Gå till innehåll
({{search.Data.length}} resultat)
{{settings.Localization.Data.SearchResult.EmptySearchResultSuggestion}}

Vi använder Cookies, stäng meddelandet för att godkänna. Visa mer information

{{settingsInstance.Localization.Data.Cookies.Title}}

En del av
  • Fotograf: Kent-Åke Gustavsson - Blåsippa

  • Fotograf: Lars Eric Fjellman - Trolldruva

  • Fotograf: Kent-Åke Gustavsson - Nötkråka

  • Fotograf: Vanja Leander - Liljekonvalj

25. Ragnerudsjöns branter - Den blommande branten

  • Källa: Dalslands Miljö & Energiförbund

Vid Ragnerudsjön är kontrasterna mellan den lummiga, blommande branten och den mörka, mossiga granskogen på krönet lika dramatisk som terrängen. Det är ett kuperat, söndersprucket landskap som bjuder vandraren motstånd – men som samtidigt har mycket att erbjuda för den som antar utmaningen.

Längs Ragnerudsjöns östra sida har över fem kilometer av Kroppefjällsbranten skyddats som naturreservat. Som på många andra ställen i fjällets randområden är växtligheten i sluttningen rik. Lövskog med ädla lövträd som lönn och lind dominerar, och i dunklet under lövtaket kan man finna en lång rad mindre vanliga växter som hör lundfloran till. Vippärt, hässlebrodd, trolldruva, ormbär och underviol är ett axplock ur artlistan. Blåsippa, liljekonvalj och nattviol förekommer rikligt.  
Det har funnits några bosättningar mellan stranden och branten. Odlingsrösen och gamla diken inne i skogen vittnar än om 1800-talets odlarmöda. Några av torpställena är kvar i form av sommarstugor.
Tar man sig uppför branten – en stigning på runt 100 meter i rätt svår terräng – hamnar man plötsligt i en helt annan värld. Här härskar granen, och det mesta tyder på att den fått göra det ganska ostört under lång tid. Skogen är grov och tät, med massor av kullfallna stammar och med mjuka mossmattor på marken. På höjderna finns ofta glesare skog med tall, och där bjuds på fin utsikt över sjön och landskapet västerut.
Detta är nötkråkans landskap. Hon lever ett undanskymt liv i barrskogen större delen av året, men vill ha lövskog med hassel i närheten. När hösten kommer flyger hon i skytteltrafik mellan hasselbackarna och hemmaskogen, där hon lägger upp vinterförråd av nötter. Får man höra henne kraxa – som en vanlig kråka, men inte så grovt och i betydligt högre tonläge – kan det löna sig att spana. Ofta sitter fågeln då väl synlig i en grantopp.  
Ett bra sätt att uppleva kontrasten mellan reservatets naturtyper kan vara att följa bäcken från Svarttjärn uppströms. Skogen runt det lilla tjärnet är riktig ”trollskog”.
Ett litet stycke uppströms Ambolsbäckens mynning i Ragnerudsjön (nära reservatets P-plats) finns ruinen efter en hytta, där man framställde tackjärn på 1600-talet. Malmen kom, åtminstone till en början, från en gruva ett par kilometer längre in på fjället, öster om sjön St Kvarndålet. Spår efter järnbrytningen kan fortfarande ses där.
Så småningom etablerades järnbruk på flera håll i Dalsland och stora mängder malm fraktades hit från Värmland. Hyttornas hunger efter träkol bidrog till den avskogning av Kroppefjäll (och andra skogsområden) som kulminerade under 1800-talet.

Ragnerudsjöns branter är naturreservat. Det omfattar 196 ha. P-plats finns i norra delen. Härifrån leder en väl upptrampad stig söderut längs sjön ca 600 m till torpet Remsan, i dag sommarstuga. Det går att komma vidare söderut längs stranden, men tydliga stigar saknas såväl här som i barrskogen ovanför branten. Håll avstånd till sommarstugorna längs sjöstranden – tomterna är privat mark. Det är tillåtet att tälta.

 

Hitta hit:
Ta av från väg 172 norr om Högsäter (vid skylt ”Kroppefjäll 3”). Kör förbi Ragnerudsjöns camping och ytterligare drygt 1 km. Ta till höger vid skylt ”Naturreservat” till P-plats (N58.640294 O12.110739).

Karta över området

 

Tillbaka till www.naturidalsland.se