Gå till innehåll
({{search.Data.length}} resultat)
{{settings.Localization.Data.SearchResult.EmptySearchResultSuggestion}}

Vi använder Cookies, stäng meddelandet för att godkänna. Visa mer information

{{settingsInstance.Localization.Data.Cookies.Title}}

En del av
  • Fotograf: Lars Eric Fjellman

  • Fotograf: Lars Eric Fjellman - Liten blåklocka

  • Fotograf: Kent-Åke Gustavsson - Med betesdjurens hjälp återskapas det gamla kulturlandskapets öppna gräsmarker

29. Håvesten och Vrine – Tillbaka till järnåldern

  • Källa: Dalslands Miljö & Energiförbund

När betesdjuren försvinner återtar skogen långsamt blommande gräsmarker och landskapet mörknar. I Valbodalen arbetar man nu för att vända den utvecklingen och återskapa betesmarker med rötter i järnåldern.

Håvestens gröna kulle ser just nu lite härjad ut. Den är översållad av grånade stubbar med avflagnad bark. Som på ett kalhygge. Men det som pågår här är inte skogsskövling, utan naturvård. Här är gammal – kanske urgammal  betesmark, som nu åter öppnats efter en tid av igenväxning. När skogen huggits ned och betesdjuren släppts på kommer gräsmarkernas rika flora tillbaka, åtminstone delvis. Slåttergubbe, blåklocka och käringtand blommar redan på kullens topp. Fler hagmarksväxter lär dyka upp under kommande år.
Naturliga gräsmarker, som inte konstgödslats och som betats under lång tid, är artrika miljöer. Det kan finnas över 40 olika blomväxter på en enda kvadratmeter sådan mark, vilket faktiskt är något av ett världsrekord i den lilla skalan. Letar man också utanför kvadratmeterrutan blir artlistan snabbt längre, kanske upp mot 200 olika växter i en och samma beteshage. Många av dem har inga andra tillflyktsorter i landskapet. Det finns alltså goda skäl att vårda det som återstår av denna naturtyp, liksom att återskapa en del av de enorma arealer som övergivits och vuxit igen under det senaste seklet. Ett öppnare, vackrare odlingslandskap och ett mer miljövänligt jordbruk får vi på köpet.
Det finns forskning som visar att delar av den gamla hagmarksfloran kommer tillbaka redan inom några år efter en restaurering, även om betesmarken legat för fäfot i 50 år.
Håvesten är en av de betesmarker i denna del av Dalsland som återskapats under senare år, i samverkan mellan markägare och naturvårdsmyndigheterna. Den skog som nyligen avverkats på kullen kan ses som en kort parentes i kullens kulturhistoria, som sträcker sig mer än 1 000 år bakåt i tiden. Gravfältet på toppen vittnar om att det här var en viktig plats för Valbodalens järnåldersbönder. Kanske gick betesdjur på kullens sluttningar redan då, och kanske fortsatte klövar och mular att forma naturen här ända tills den stora rationaliseringsvågen började rulla fram över jordbrukslandskapet för sådär hundra år sedan.
Att jordbruket i Valbodalen har rötter i forntiden råder det ingen tvekan om. Vid de restaurerade betesmarkerna i Vrine, strax väster om Ödeborg, finns Dalslands största gravfält, med minst 90 gravar från järnåldern. År 1936 hittade man också en silverskatt från vikingatiden här.


De restaurerade betesmarkerna är privatägda. Vid båda områdena finns grindar för passage genom elstängslen. Sommartid går nötkreatur på bete här. De är inte farliga, men visa respekt. Gå inte i betesmarkerna med hund.

 

Hitta hit:
Håvesten ligger invid väg 172 mellan Färgelanda och Ödeborg. Skyltning ”Gravfält”. Parkeringsplats och informationstavla finns (N58.553950 O11.993480).
Vrine ligger en knapp kilometer väster om Ödeborg. Två restaurerade betesmarker finns här (N58.551581 O11.961019 resp. N58.552841 O11.956362).
Hillingsätersjön ligger ca 2 km väster om Vrine. Kullar med bra överblick över sjön finns i sydost och i nordväst (se kartan).

 

Karta över området

 

Tillbaka till www.naturidalsland.se