Gå till innehåll
({{search.Data.length}} resultat)
{{settings.Localization.Data.SearchResult.EmptySearchResultSuggestion}}

Vi använder Cookies, stäng meddelandet för att godkänna. Visa mer information

{{settingsInstance.Localization.Data.Cookies.Title}}

En del av
  • Fotograf: Kent-Åke Gustavsson - Sårläka

  • Fotograf: Kent-Åke Gustavsson - Idegran

  • Fotograf: Lars Eric Fjellman - Idegran

34. Sjöbotten – Hos Kroppefjälls tusenåringar

  • Källa: Dalslands Miljö & Energiförbund

Idegranarna ser främmande ut, exotiska. Granskogens aliens. Men faktum är att de vuxit här mycket längre än skogen som omger dem. Upplev känslan att stå bland tusen år gamla träd!

Idegranen växer ofta ensam, tillsynes slumpmässigt utslängd i en miljö där den känns främmande. Den ser nästan alltid risig och tilltufsad ut, oregelbunden i växten och hukande under mångdubbelt högre granar. Samtidigt är dess grönska djupare och mer överklassigt glänsande än någonting annat i svenska skogar. Om man dessutom råkar veta att idegranen kan bli urgammal och att hela trädet är en giftbomb faller det sig naturligt att stanna upp ett ögonblick och låta sig förundras.
Sjöbottenreservatet är en bra plats för en sådan tankepaus. Här döljer sig ett mäktigt bestånd av idegran i ett stycke kroppefjällsk storskog.
Hur kom den hit? Man kan få för sig att den är införd, planterad med avsikt. Och visst används den som parkträd, men idegranarna i Dalslands skogar är inga intränglingar. Snarare är de kvardröjare från en tid som flytt. De har det svårt med föryngringen, men de träd som en gång rotat sig lever envist vidare medan skogsgenerationerna omkring dem avlöser varann. Idegranen kan bli tusen år gammal, kanske tvåtusen år. Inget träd i Europa blir äldre.
Hela trädet utom det röda bär som omger fröet är giftigt. Ändå har idegranen varit en nyttoväxt, tack vare det utomordentligt hårda och glatta virket. Det användes bland annat till hjulaxlar, men också till pilbågar. Långbågar av idegran påstås ha haft avgörande betydelse i flera slag under medeltida krig i Europa.
I Sverige finns idegranen mest längs kusterna, men den har också ett starkt fäste i Dalsland, och då främst på Dalformationens rikare marker och som här längs Kroppefjällsbranten. I Sjöbottenreservatet har den sällskap av stora delar av den flora som hör dessa marker till. Blåsippan blommar under granarna. Sårläka, trollsmultron och trolldruva är andra exempel. Inslaget av hassel i skogen är påtagligt. Den sällsynta ormbunken uddbräken har också en växtplats här. I den lilla Vännestenssjön i reservatets nordligaste hörn har gotlandsagen en av sina omkring 30 förekomster i landskapet.
Även området väster om reservatet är botaniskt rikt. Besöker man området under våren går vägen till reservatsparkeringen genom ett hav av blåsippor.

Sjöbotten är naturreservat och omfattar ca 166 ha. En markerad vandringsled, Sjöbottenstigen, utgår från P-platsen. Den är ca 2,5 km lång med en avstickare till det stora idegransbeståndet. Fortsätt gärna vägen mot Häljebyn efter reservatsbesöket! Den slingrar sig vidare längs Kroppefjälls södra brant genom ett vackert, småbrutet landskap.

 

Hitta hit:
Ta av från väg 173 mellan Frändefors och Stigen vid skylt ”Häljebyn” (här finns även en liten skylt ”Naturreservat”). Efter ca 2 km finns en P-plats på höger sida (N58.543881 O12.123080).

 

Karta över området

 

Tillbaks till www.naturidalsland.se