Gå till innehåll
({{search.Data.length}} resultat)
{{settings.Localization.Data.SearchResult.EmptySearchResultSuggestion}}

Vi använder Cookies, stäng meddelandet för att godkänna. Visa mer information

{{settingsInstance.Localization.Data.Cookies.Title}}

En del av
  • Fotograf: Kent-Åke Gustavsson

  • Fotograf: Kent-Åke Gustavsson - Havsörn

  • Fotograf: Roger Olsson - Yttre Bodane är väl värt ett besök även vintertid

  • Fotograf: Kent-Åke Gustavsson - Tuschlav

  • Fotograf: Lars Eric Fjellman - Kråkklöver

  • Fotograf: Lars Eric Fjellman - Fyrfläckig trollslända

  • Fotograf: Kent-Åke Gustavsson - Fackelblomster

  • Fotograf: Kent-Åke Gustavsson - Havstrut

64. Yttre Bodane – Unik mosaik med havskänsla

  • Källa: Dalslands Miljö & Energiförbund

Sätt dig vid det gamla gravröset på Vålebergsnäbben och spana ut över Yttre Bodanes mosaik av land och vatten. Du befinner dig i en naturtyp som är närmast unik i ett internationellt perspektiv – sötvattensskärgård. Ändå är känslan av hav påtaglig. Och chansen är god att den förstärks ytterligare när en havsörn flyger in i panoramat med tunga vingslag.

Vänern rymmer över 12 000 öar och skär, och ingenstans är Vänerskärgården mer tillgänglig och inbjudande även för icke-båtburna besökare än i Yttre Bodane. Här finns nästan 12 km vandringsleder, och de håller sig inte bara på fastlandet. Via spänger och broar kan man även göra en rundtur på områdets största ö, Nötön.
Vilken led man än väljer bjuder Yttre Bodane på naturscenerier som är typiska för Vänerkusten: småkuperade hällmarker med gles tallskog, kala och ofta fint slipade strandhällar, vaggande vassar i skyddade vikar och återkommande glimtar av vatten och skärgård. Det är aldrig långt till någon inbjudande badklippa. Ute på uddarna och när leden klättrar upp på någon höjd är utblicken över Dalbosjön milsvid. Klara dagar syns Kinnekulles karakteristiska profil i öster.
Om man vill lämna lederna och gå fritt kan man ta av norrut efter sista spången mot  Vålebergsnäbben och gå mot Rotetjärnarna. I östra kanten av Lilla Rotetjärn finns en utomordentligt välplacerad bergknalle där man garanterat ostörd kan slå sig ner för en kaffepaus, lyssna och kanske se fågellivet i vassarna på andra sidan tjärnen. Sedan går man rakt österut och hittar härliga, släta bad- och solklippor vid Vänern.

Rik lavflora
Det lönar sig också att vända blicken mot marken. Kanske upptäcker man den högvuxna och vackert gulblommande strandlysingen, eller – under senare delen av sommaren – fackelblomstrets purpurröda blomkvastar. I sankare partier inne i skogen växer den vitblommiga och starkt doftande skvattramen.
Floran av lavar på hällmarkerna är rik, troligen på grund av det speciella klimat som skapas av Vänerns vattenvidder. Inte mindre än 117 arter har noterats, däribland snölaven – en sällsynthet i södra delen av Sverige. Den art som dominerar på berghällarna är dock tuschlav. Namnet antyder att detta är en av mycket få lavar som använts som nyttoväxt i gångna tider.

Havsörn och fiskgjuse
Fiskgjusen är ganska vanlig runt Vänern. Man kan vara nästan säker på att få se denna fiskande rovfågel i aktion om man besöker Yttre Bodane en vår- eller sommardag. Ett möte med vår mäktigaste rovfågel, havsörnen, är inte heller någon sensation numera. Havsörnen har varit nästan utrotad i Sverige på grund av miljögifter och förföljelse. Mellan 1922 och 2001 häckade inga havsörnar i Vänern. Men återkomsten har gått fort och nu finns det omkring 30 par.
Titta lite extra på måsfåglarna! De allra största med svarta vingöversidor är havstrutar – en art som annars bara finns längs våra kuster. Ofta står havstrutparet och spanar från toppen av något litet skär.  
På steniga stränder trippar drillsnäppan och i vassen sjunger sävsparv och rörsångare.
Stora mängder flyttfåglar följer Vänerns västra kust på sin årliga färd mot söder. Ornitologer har räknat in tusentals sträckande fåglar vid Vålebergsnäbben under höstdagar med lämplig väderlek. Det är mest finkar, trastar och andra småfåglar, men även exempelvis lommar och olika rovfåglar.

Gammal boplats
Strandmiljöer har alltid lockat till sig människor. Det var lätt att färdas på vattnet och fisket erbjöd goda försörjningsmöjligheter. I Yttre Bodane finns 13 gravrösen. De är troligen från bronsåldern, för omkring 3 000 år sedan.
I nyare tid har det bara funnits en bosättning i området, ett litet torp mitt på Nötön. Hit flyttade Petter Andersson med sin familj 1840. Vid den tiden fanns det inte mycket skog på Nötön. Varje liten jordplätt utnyttjades för odling, och djuren fick beta av det de kunde hitta i klippskrevor och längs stränderna. Fisket gav säkert ett viktigt tillskott till hushållet. Alla bönder runt Vänern fiskade till husbehov vid den här tiden.
Nötötorpet övergavs på 1920-talet. Där torpet låg finns i dag ett litet utemuseum med information om områdets natur.

Yttre Bodane är naturreservat och omfattar 920 ha land och vatten. Det är tillåtet att tälta och förtöja med båt högst två nätter. En liten del av ledsystemet, från P-platsen till en brygga vid vattnet, är framkomlig med barnvagn eller rullstol. Bryggan även lämplig för sjösättning av kajaker.

 

Hitta hit:
Yttre Bodane ligger 27 km söder om Åmål. Följ skyltning från E45 norr om Köpmannebro ca 3 km till reservatets P-plats (N58.82196 O12.574543).

 

Karta över området

 

Tillbaka till www.naturidalsland.se