Gå till innehåll
({{search.Data.length}} resultat)
{{settings.Localization.Data.SearchResult.EmptySearchResultSuggestion}}

Vi använder Cookies, stäng meddelandet för att godkänna. Visa mer information

{{settingsInstance.Localization.Data.Cookies.Title}}

En del av
  • Fotograf: Lars Eric Fjellman

  • Fotograf: Kent-Åke Gustavsson - Salskrake

  • Fotograf: Kent-Åke Gustavsson

65. Köpmannebro – Labyrintiskt landskap

  • Källa: Dalslands Miljö & Energiförbund

Köpmannebro är en skärningspunkt i Dalslands natur. Dalformationens blommande marker möter Vänerkusten just där det vidsträckta dalsländska sjösystemet tömmer sitt vatten i den stora sjön. Resultatet är ett labyrintiskt landskap av flikiga uddar, öar, strömdrag, glittrande fjärdar och blommande stränder.

Vattendraget som mynnar i Vänern vid Köpmannebro heter Upperudsälven, men namnet är i stort sett okänt och finns inte på kartorna. Älven består mest av en rad sjöar, från Stora Le längst i nordväst till Svanefjorden i sydost. Korta forssträckor binder samman sjöarna, och här i Köpmannebro finns den sista av dem. Köpmannebro kan också ses som en skärningspunkt mellan natur och industrihistoria. Här har Dalslands kanal förbindelse med Vänern och därmed med Västerhavet, men också med järnvägen och med den landsväg som i alla tider varit huvudstråket genom Dalsland, nuvarande E45. Den vackra stenvalvsbron vittnar om vägens gamla anor.
Här har funnits sågverk, varv och en omfattande fartygstrafik. Ett hamnmagasin finns ännu kvar vid kanalens utlopp i Vänern, och slussen är naturligtvis alltjämt i bruk, om än bara sommartid för fritidsbåtar. Det sista lastfartyget slussade här 1971.
På strandhällarna finner man växter som är typiska för Dalformationens kalkmarker. Blodnäva, kungsmynta och brudbröd är några exempel.
Tack vare Upperudsälvens strömmande vatten finns här nästan alltid öppet vatten vintertid. Ofta samlas övervintrande sjöfågel i vakarna.
Vänerkusten är rik på öar och skär både norr och söder om Köpmannebro, men man behöver tillgång till båt för att kunna utforska skärgården. Det går dock att ta sig ut på Lindön och Långön till fots, genom en tunnel under järnvägen och en stig längs banvallen. Från bergknallen vid fyren på Lindön får man en glimt av Vänern. Stränderna är till stor del bebyggda med sommarstugor.
Det finns en berghäll med historia vid gamla landsvägsbron i Köpmannebro. Dess märkliga mönster har en lång historia att berätta. Som andra strandklippor i Köpmannebro är hällen uppbyggd av Dalfomationens lerskiffer. Skiffern har bildats av partiklar som avsatts på botten av ett hav, och så småningom packats samman till berg.
Genom rörelser i jordskorpan har skifferlagret sedan ställts på högkant. Lagren från den gamla havsbottnen är nu vertikala och framträder som parallella fåror i det vittrade berget. Så uppstod de linjer som går längs med hällen. Men hällen genomkorsas också av grövre ränder, som sticker upp ur lerskiffern. På några ställen bildar de rutmönster. Någon gång under årmiljonernas lopp har lerskifferberget spruckit sönder och en annan bergart har trängt in i sprickorna. Denna bergart är hårdare än skiffern och vittrar därför långsammare. Därför blir de fyllda sprickorna i skifferhällen så småningom upphöjda ryggar.

Området kring Köpmannebro är delvis tätbebyggt och har inget formellt naturskydd. Gästhamn finns.

 

Hitta hit:
Köpmannebro ligger i direkt anslutning till E45 ca 8 km norr om Mellerud. Vägvisning från E45. Omedelbart söder om slussen leder en väg (skyltad som återvändsgata) ut på Vibergsön. Vid vägens slut finns P-plats och gångtunnel under järnvägen (N58.770885 O12.507601).

 

Karta över området

 

Tillbaka till www.naturidalsland.se