Gå till innehåll
({{search.Data.length}} resultat)
{{settings.Localization.Data.SearchResult.EmptySearchResultSuggestion}}

Vi använder Cookies, stäng meddelandet för att godkänna. Visa mer information

{{settingsInstance.Localization.Data.Cookies.Title}}

En del av
  • Fotograf: Kent-Åke Gustavsson

  • Fotograf: Lars Eric Fjellman - Myrlilja

  • Fotograf: Kent-Åke Gustavsson - Storlom

  • Fotograf: Kent-Åke Gustavsson - Kärrspira

  • Fotograf: Kent-Åke Gustavsson - Snip

33. Kroppefjällsreservatet – På Slättfjällas stigar

  • Källa: Dalslands Miljö & Energiförbund

”Slättfjälla” sa bygdens människor förr om de inre delarna av Kroppefjällsplatån. På den tiden bredde ett nästan skoglöst hedlandskap ut sig här. I dag finns över 1 000 hektar skyddad och orörd skog att vandra i. Men den som har ögonen med sig kan upptäcka spåren av gångna tider längs stigarna.

Kroppefjälls inre är småkuperat och rikt på sjöar och myrmarker. Här finns ännu rester av ett hedlandskap, med ljung och blåtåtel som dominerande växtarter. Det är spår av fjällets förflutna, då kolvedshuggning och betande kreatur lade stora delar av skogsmarken kal. De dalsländska järnbruken behövde massor av träkol, och långa tider låg röken från kolmilorna tät över Kroppefjäll.
Dessa magra marker återerövras bara ytterst långsamt av tallskogen, och ännu har den inte hunnit sluta sig helt. Skogen är mestadels gles och ganska lågvuxen. I låglänta områden med lite bättre jordmån tar ofta granskogen över. Vissa år kan man finna stora mängder trattkantareller i sådana skogar.  

På stigar mellan ödetorp
Landskapet är inbjudande och oftast lätt att ta sig fram i, även om man väljer sin egen väg i obanad terräng. Enklast är dock att hålla sig till det nät av markerade leder som genomkorsar reservatet. Till stora delar följer de gamla stigar, upptrampade av de människor som en gång bodde här. Lämningar efter åtminstone fem torpställen med gamla odlingsmarker kan ses i reservatet: Dalen, Dalemaden, Kullen, Liane och Husemad.
Strax söder om reservatsgränsen passerar en av lederna över Svingdalsberget, en av Kroppefjälls högsta punkter (231 meter över havet) med utblick över en del av det gamla ”Slättfjälla”.

Korsnäbb och storlom
Mestadels är det stilla och lugnt i skogen. Men visst finns här liv. Barrskogens mesar småpratar i tallkronorna. Kanske flyger en flock korsnäbbar tjippande förbi, kanske hörs en spillkråka ropa. Med lite tur kan man stöta upp en tjäder eller få en glimt av den skygga järpen, skogens minsta hönsfågel. Med ännu större tur kan man korsa spår av lodjur eller varg, störst är förstås chansen vinterdagar med nysnö.

Södra delen av Svingsjön, Kroppefjällsplatåns största sjö, ingår i reservatet. Här ropar storlommen i stilla försommarkvällar. Spår av bäverns energiska födosök – gnagda stubbar och fällda träd – stöter man på här och var längs stränderna. Väster om sjön finns områden som av någon anledning skonades av 1800-talets hårdexploatering. Här har skogen fått åldras i fred. Det är gott om döda stammar, både stående och liggande. Sådan skog är en sällsynthet i dag och en värdefull tillflyktsort för många av gammelskogens växter och djur.

Kransrams och snip
Botaniskt är den sprickdal där sjön Stora Amboln ligger områdets pärla. Här är stenigt, kuperat och bitvis rätt svårframkomligt, men floran är rik, både i myrmarkerna vid sjöns båda ändar och längs Ambolsbäcken väster om sjön. Sprickan i graniten har blottat kalkhaltig berggrund, som ger förutsättningar för rikkärrsväxter som exempelvis slåtterblomma, kärrspira och det lilla halvgräset snip. I bäckravinen växer bland annat tibast, kransrams och spindelblomster.
Besöker man området i högsommartid bör man ge sig ut på någon av mossarna för att leta upp den vackert saffransgula myrliljan, en vacker blomma och en västsvensk specialitet.

Längst i sydost ligger Vännestångsmossen, vars mosaik av myrmarker och skogsholmar med gammal tallskog sträcker sig långt utanför reservatsgränsen. Här har tjädern ännu ett starkt fäste. Lyckas du inte få se den på annat håll så försök i den gamla hällmarkstallskogen strax öster om mossen. Mest njutbar blir kanske tjäderspaningen en vinterdag med skarsnö. Det flacka och öppna landskapet är perfekt för en skidtur vid sidan av preparerade spårlöpor.

Kroppefjälls naturreservat omfattar 1 125 ha. Det är tillåtet att tälta, dock bara en natt på samma plats. Eldning är tillåten på de iordningställda rastplatserna. Den nordligaste delen av Vännestångsmossen ingår i reservatet. Tallskogen vid Grindtjärn i mossens östligaste del är skyddad genom naturvårdsavtal.  
Det finns totalt omkring 20 km vandringsleder i området. De är väl markerade och delvis spångade, men stövlar eller kängor är ändå den lämpligaste fotbeklädnaden. Och för säkerhets skull, glöm inte karta och kompass!

 

Hitta hit:
Reservatet ligger mitt på Kroppefjäll, ca 15 km sydväst om Mellerud. Kör upp på Kroppefjäll vid V Bleken, ca 9 km väster om Brålanda. Följ skyltning mot Hallesjön. Från denna väg finns vägvisning till två utgångspunkter för turer i reservatet, båda med P-plats och informationstavla (S P-platsen N58.632673 O12.191916, N P-platsen N58.652274 O12.197636). Söderifrån leder en led väster om St Ålevattnet in i reservatet (skyltad ”Till reservatet”). Denna entré kan också nås västerifrån, från väg 172. Följ vägvisning till Ragnerudsjöns branter (25), men fortsätt ytterligare drygt 4 km.

 

Karta över området

 

Tillbaka till www.naturidalsland.se