({{search.Data.length}} resultat)
{{settings.Localization.Data.SearchResult.EmptySearchResultSuggestion}}
En del av

Stanna hemma om du är sjuk, tvätta händerna ofta, håll avstånd och undvik att resa kollektivt. Tillsammans bromsar vi smittspridningen av covid-19.

For the latest updates regarding the corona virus (COVID-19), read the information put together by The Public Health Agency of Sweden  

  • Fotograf: Daniel Ström

Undersökningar vid Askeberga Skeppssättning

Under flera år har det gjorts undersökningar vid Askeberga skeppssättning för att försöka reda ut alla frågetecken som finns kring det gåtfulla monumentet. Undersökningarna har gett flera svar, men också väckt fler frågor.

Undersökningar som gjorts

Mellan åren 2011 och 2019 har undersökningarna vid Askeberga blivit betydligt fler med hjälp av Tidanbygdens hembygdsförening och arkeologisk expertis. Man har gått igenom gamla arkiv och undersökt platsen med modern teknik i form av markradar och magnetometer. En stor undersökningsyta på 300x300 meter runt skeppssättningen som har gett många svar. Idag vet vi att platsen har använts innan stenarna kom på plats och man har också anledning att tro att flera mindre skeppssättningar och domarringar troligtvis funnits söder och väster om fornlämningen.

Bevisen är många och det som finns kvar idag verkar helt enkelt vara rester efter både vardagsliv och platsens användnig som gravfält. Stolphål efter byggnader eller andra gravmonument har hittats lite här och var på platsen. Från vardagslivet har man hittat platser där järnframställning skett. Det var vanligt att man gjorde det i denna bygd för småskaligt bruk ända fram till medeltiden. Det finns även indikationer som tyder på att två byggnader tidigare stått här. Samtidigt ser man också tecken som tyder på att stenarna kanske står på en idag utplattad gravhög. Arkeologerna tror även att det finns låga gravar i skogsdungen söder om stenarna. 

Fotograf: Mårten Bergkvist


De 24 stora stenar som står uppställda på platsen idag är inte flyttade sedan de ställdes upp, det vet man. Troligtvis hämtades de från den låga åsryggen sydöst om Askeberga stenar. Till skillnad från andra skeppssättningar saknar Askeberga stävstenar, det vill säga de två stenar som visar fören respektive aktern på ett skepp. Efter undersökningarna misstänker man att de stävstenar som saknas troligtvis aldrig har funnits. Det innebär med andra ord att monumentet med största sannolikhet ser ut som det gjorde från början. Men frågan är vem det var som byggde det? När och framför allt varför? Skall monumentet representera en båt eller en byggnad, eller båda?

Fotograf: Martin Toresson


Tyvärr kan inte markradartekniken ge oss de svaren. Om vi vill veta mer måste det till utgrävningar av Askeberga Skeppssättning. Utgrävningar är tyvärr dyra och byråkratiska projekt vilket gör att innan Tidanbygdens hembygdsförening får draghjälp av en mer professionell och etablerad institution kommer man inte längre för stunden i sitt sökande efter svar. Att Askeberga dessutom är klassat som ett fornminne av riksintresse gör att ännu större försiktighet behöver iakttas. Efter flera års sökande har många frågor besvarats, men desto fler dykt upp. Gåtan om Askeberga är fortfarande obesvarad, men vi hoppas att den någon gång i framtiden kan få sitt svar. 

 

När och varför har då detta monument byggts?

Så vad tror arkeologerna? När och varför har detta monument byggts? Med det vi vet idag har de stora stenarna i Askeberga troligtvis uppförts någon gång mellan år 500 e.kr och 1000 e.kr. Men de två tidsepokerna var två helt skilda tider då mycket annat hände i både Skaraborg, Sverige och Europa. Händelser som kan ha påverkat den verkliga anledningen till varför monumentet byggdes, eller inte. 

Om Askeberga byggdes runt 500 e.kr

I den första perioden runt 500 e.kr kollapsar dåtidens supermakt, romarriket, och guld av en aldrig tidigare skådad mängd hamnar här i Skandinavien. I Sverige hamnade den största delen av skatterna framförallt i Skaraborg, tätt följt av Södermanland. Och det är faktiskt så mycket som strax över två tredjedelar, av allt guld som hittats i Sverige, som påträffats i dessa två landskap.

Bland de lite mer kända guldföremålen som hittats från den här tiden finner man guldhalskragarna. Två hittades i Västergötland och en på Öland. Ett annat fynd som också daterats från denna tid är Timboholmsskatten. Drygt 7 kilo guld som gömts undan i ett gravröse i utkanten av Skövde. De spiralvridna guldstängerna ser grova ut, men är ihopsatta efter ett viktsystem.

Fotograf: Västergötlands museum

Långt senare i vår historia, på 1800-talet, beskrevs dessa ofta som trollguld och tittar man noga känner man igen dem i John Bauers målningar. 

Runt 500 e.kr var en tid då kristendomen fortfarande var långt borta och föregångarna till vikingarnas gudar var helt dominerande. Vid denna tid har vi ett område där små hövdingadömen och klaner härskar över sina landsändar. De isländska sagorna ser tillbaka på denna tid som sin mytologiska och uråldriga tid. Det är också nu Beowulfsagan utspelar sig.

 

Om Askeberga byggdes runt år 1000 e.kr

Om stenarna sattes upp runt år 1000, har vi en helt annan tid. Europas karta har ritats om. Romarriket är bara en saga och de gamla gudarna Oden och Tor med flera har redan fått tydlig konkurrens från Vite krist. Nere i Europa är man kristen, om man är någon att räkna med.

Om man från Askeberga skeppssättning tar den mycket gamla och vackra vägen åt sydväst, längs med Billingens västra kant, kommer man till Varnhem. Där har en tidig kyrka och kyrkogård precis hittats, det som vi idag kallar för Kata gård. Vi befinner oss just nu runt 900 e.kr i det som ännu kallas vikingatid på de flesta platser i Sverige. Men en stor grupp människor tillber redan en ny Gud och har gjort kristendomen till sin nya religion. Numera begraver man sina döda runt kyrkan.

Så om Västergötland är kristet är då också Vadsbo, där Askeberga ligger, kristnat vid denna tid? Och är Askeberga uppfört före denna period, eller är Vadsbo med Askeberga ett fäste och ett uttryck för bevarandet av en äldre religiös tradition? Kan gamle kung Ranes ande vila så tungt över en bygd?

Fotograf: Daniel Ström

År 1200 hålls ting vid en plats som heter Askubaeck. Det är här som Skarabiskopen Hiärphulf får igenom att kyrkan har rätt att ta ut tionde i skatt från bönderna. Om detta Askubaeck är Askeberga, eller om det syftar till en annan plats som ligger utanför Falköping, är osäkert. Men vart det än är får det beteckna ett sista erkännande av kyrkans överhöghet, och landets första stift får till sist sin vilja igenom vid detta historiska ting.