Framtidens textil utvecklas i Borås

Vad sägs om kläder som ändrar färg då du bär dem, stickade blodkärl eller en landsomfattande rörelse av modeambassadörer tränade i hållbarhet? I Borås går forskare och aktivister i täten när framtidens textil- och modevärld växer fram. Sedan 2013 huserar Textile Fashion Center i det forna industriområdet Simonsland, i hjärtat av det som en gång var svensk tekoindustris förlovade land.

Efter det sena 1900-talets dystra krisår är textilriket åter på frammarsch, anpassat för ett kunskapsintensivt och klimatsmart 2020-tal. Det räcker att kliva över den gamla textilfabrikens tröskel för att bli varse att textil är ett vittfamnande fält i explosiv expansion.

– Textil är ett ytterst spännande material som är så nära oss hela tiden. Det är mer än polymerer, mekanik och materialvetenskap, det är kultur, psykologi och sociala aspekter, säger Nils-Krister Persson, som är chef för Smart Textiles Technology Lab och assisterande professor vid Textilhögskolan.

Hans egen bakgrund som fysiker och matematiker med ett förflutet inom Life Science-industrin är typisk för den tvärvetenskapliga verksamhet som bedrivs i de vidsträckta lokalerna. Där finns experimentella laboratorier och en maskinpark som rymmer teknologi från textilindustrins födelse till toppmodern digital utrustning under ett och samma tak.

Soffbord gjort av betong och textil

Lägg därtill Textilmuseets samlingar, utställningar och publika program samt Textilhögskolan vars utbildning och forskning omfattar såväl traditionella hantverksmetoder, konstnärligt utforskande och cirkulära designprocesser som industriell ekonomi och materialutveckling. Med sitt breda spektrum av resurser och kompetenser har Textile Fashion Center en unik position, också internationellt.

– Textil är mycket mer än kläder, säger Anna Berglund och berättar att det soffbord som vi sitter vid är gjort av betong som är armerad med textil, vilket gör bordet bordet lättare.

Smart Textiles, som startade som en plattform för innovation för snart femton år sedan, är en del av Högskolan i Borås, men samarbetar även med företag, myndigheter och organisationer. Som koordinator ansvarar Anna Berglund för Smart Textiles öppna showroom. Här trängs prov på medicinska samarbeten med klimatsmarta bygglösningar och prototyper för hållbart mode, däribland en elegant blå klänning stickad av garn som spunnits av papper producerat av svensk skogsindustri.

– Textil kan säga något, du kan få ut information av den. Vi har haft ett stort projekt där textilen kan ändra färg, form eller mönster för att påvisa någonting, eller reagera på värme, känsel och beröring, säger Anna Berglund och demonstrerar en bordsduk som går att spela på likt ett piano.

Kläder som går från passiva till aktiva

Hon skissar upp en snar framtid där plagg skulle kunna förmedla kroppens reaktion på värme eller kyla. Redan i dag används smarta textiler inom elitidrotten, där de kan användas för att analysera en idrottares värden och prestation.

– Det är ett stort paradigmskifte också för designer att den produkt du skapar kan fortsätta förändras efter tillverkning. Inte minst är det intressant ur ett hållbarhetsperspektiv. Textilen kan både suga upp information och mäta sensorik. Nästa steg är att den kan påverka sin omgivning eller människan som bär den. Det är en ny syn på material över huvud taget, är de passiva eller aktiva? säger Nils-Krister Persson och visar en dräkt för behandling av neurologiska åkommor.

Plagget som påminner om en moderiktig träningsoverall är försett med elektroder och ledningsbanor i sömmarna, och kan programmeras för att stimulera muskulatur. Ett annat exempel är de stickade artificiella blodkärl som utvecklats i samarbete med en kärlkirurg och en matematikprofessor.

– Det handlar mycket om korsbefruktning. Vi kopplar ihop olika branscher, det är då som det slår gnistor, säger Nils-Krister Persson.

”Textil är ett ytterst spännande material som är så nära oss hela tiden. Det är mer än polymerer, mekanik och materialvetenskap, det är kultur, psykologi och sociala aspekter.”

Med ett nationellt uppdrag att främja omställningen till en hållbar mode- och textilindustri är Textile Fashion Center en knutpunkt i arbetet att skapa förutsättningar för nya hållbara material, tekniker och metoder för återvinning, recycling och upcycling av den enorma mängd textil och mode som produceras och cirkulerar i samhället i dag.

– Vad ska vi göra med vägarbetarens jacka? Ska vi bränna den, gräva ner den, kemiskt lösa upp den eller sy om och redesigna den? frågar Nils-Krister Persson och visar en neonfärgad arbetsjacka som efter att ha kasserats när dess reflexförmåga avtagit fått nytt liv som trendig streetwear i ett samarbete mellan ett industritvätteri och modeföretag.

Fick köpstopp på nya kläder i sex månader

Att återbruka, uppdatera och sy om begagnade plagg ligger även i linje med F/ACT Movements praktik. År 2019 fick det första gänget F/activister sitt uppdrag sedan de sållats fram genom en öppen utlysning efter modeintresserade konsumenter. Med ett köpstopp för nyproducerade kläder under sex månader skulle de via sociala medier agera inspiratörer genom att shoppa second hand, skapa själva eller aktivera sin befintliga garderob.

– Vi vill gifta ihop de här två ingångarna, de behov som konsumenterna kontra producenterna och handeln har. Målet är att skapa medvetna konsumenter som gör aktiva val. Samtidigt har det hänt otroligt mycket bara de senaste åren, med ett helt annat utbud för hur man kan handla second hand, och nya tjänster för att hyra och låna kläder också hos de stora kedjorna, säger projektledaren Gudrun Bonér.

Under våren har hon coachat den andra omgången F/activister genom tematiska utmaningar, workshops och inspirationsföreläsningar. Rörelsen som startade i liten skala har växt i omfång i takt med att F/ACT Movement byggt upp ett nätverk av samarbetspartner som rekryterat lokala F/activister runt om i landet.

Cirkulära ambitioner ett måste

Parallellt har projektet, som är knutet till innovationsarenan Science Park Borås, Textile Fashion Center och Göteborgsregionen, etablerat ett samarbete med näringslivet. Projektledaren Adrian Zethreaus arbetar i nära dialog med företag som är intresserade av att utveckla nya hållbara strategier både för att producera och konsumera mode.

– I dag finns det nog inte en klädkedja som inte har cirkulära ambitioner. Företag försöker experimentera med nya modeller av tjänster för att se hur de kan skapa lönsamhet. De har också en ganska stor satsning på användarfasen av plaggets livscykel, hur den kan förlängas och hur de kan hjälpa kunden med det, säger Adrian Zethraeus.

Han pekar på utmaningen att möta efterfrågan hos de konsumenter som vill vara cirkulenter, men ser också hur själva förutsättningarna och strukturerna för branschen är på väg att omvandlas.

– Det händer mycket intressant konsument till konsument. Bytesgrupper och loppisar på Facebook, olika slags communities och människor som tillverkar och säljer saker själva via sociala medier. I stället för ett stort företag som omsätter mycket blir det en massa mikrolösningar som tillsammans står för en stor del av det mode som konsumeras i dag, säger Adrian Zethraeus.